Just nu sitter jag och funderar lite över mitt och Jojjes förhållande. Vi har träffats i lite över två månader och vi har det underbart. Det känns verkligen som att vi inte kan ha det dåligt, utan vi får varandra på glatt humör och uppmuntrar varandra till allt. Så inget går snett mellan oss. Kanske är tidigt att säga, men samtidigt tror jag att man kan känna sånt. Vi tänker redan på framtiden, trots att vi inte har träffats så länge. Men känns det rätt så är det inte för tidigt för något. Och ja, vi har sett varandras dåliga sidor, men vi hanterar dom på ett bra sätt. Och att han kommer så himla bra överrens med min familj gör allt bättre. Känns så bra att se dom ha så kul ihop!

Det känns så otroligt moget och vuxet alltihop just nu. Jag och Jojje sitter ofta och löser korsord och suduko, vi gör det tillsammans, vi hjälps åt. Vi sitter och fikar med hans mamma, dom dricker kaffe och jag dricker saft/läsk. Vi hjälpte min styvmamma i helgen med att flytta, samtidigt planerade vi hur vi skulle inreda "våran" lägenhet. Vi säger saker som "när vi får barn" och "ska vi skaffa en..." osv. Även om det går fort fram med sånt så tycker jag att det är underbart. För det känns så himla rätt. Är inte alls rädd att allt det ska gå åt helvete, jag är inte rädd att skoja om allt det, för jag vet att det inte är omöjligt.


Jag älskar dig ♥ Du är underbar!